Psykiatrisk vård i sverige
Att söka vård för psykisk ohälsa kan kännas som ett stort steg. Därför kan det vara skönt att ha koll på sina rättigheter när man söker psykiatrisk vård. Vi har samlat det du behöver veta före, under och efter att du söker vård för ditt psykiska mående. Du har rätt att få hjälp när du mår psykiskt dåligt, men det kan vara svårt att veta när man ska söka vård.
Statistik om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård
Det finns ingen gräns för hur dåligt du ska må för att få hjälp, men en riktlinje kan vara att du bör söka hjälp om du har känt dig väldigt nedstämd eller haft ångest i över två veckor eller om ditt mående påverkar din vardag eller dina relationer. Du har rätt att få hjälp på psykiatrisk akutmottagning om dina psykiska besvär känns outhärdliga eller om du har tankar eller planer på att begå självmord.
Då behöver du inte ha haft symtomen i två veckor. Alla vårdcentraler i Sverige ska erbjuda psykologhjälp, men så ser det inte alltid ut i verkligheten. Många vårdcentraler har inga egna psykologer, utan du söker först hjälp på vårdcentralen för att få träffa en läkare. Läkaren gör en bedömning och skriver en remiss så att du får träffa en psykolog som har avtal med regionen om dina besvär kräver det.
Om du har svårare psykiska besvär och behöver komma till en psykiatrisk mottagning direkt kan du i många fall kontakta mottagningen psykiatrisk vård i sverige, utan remiss från läkare. Du kan också själv söka psykologisk behandling på en privat mottagning. Då behöver du inte gå via vårdcentralen och få en remiss, men då står du för kostnaderna själv. Det är lagstadgat hur länge du som patient som längst ska behöva vänta på att få kontakt med vården och på att få vård.
Det kallas den nationella vårdgarantin. Du ska få en medicinsk bedömning inom primärvården, det vill säga till exempel på vårdcentralen, inom högst tre dagar från att du får kontakt med vården. Om du har fått en remiss från din läkare ska du som mest behöva vänta 90 dagar på att få ett första besök hos psykolog eller på en psykiatrisk mottagning. Många vårdcentraler erbjuder digital behandling, videomöte eller telefonsamtal inom psykiatrin.
Det är till exempel vanligt att du kan välja att prata med en psykolog via videosamtal eller få vissa specifika "psykiatrisk vård i sverige" såsom KBT-behandlingar digitalt. Det är dock inget du kan kräva, utan det är upp till vårdpersonalen att bedöma om det är lämpligt att behandla problemet digitalt. Till exempel behövs ett fysiskt möte för att vårdpersonal ska kunna skriva ut vissa mediciner, många intyg och remisser.
Det är viktigt att du kan känna dig säker när du söker hjälp för psykisk ohälsa.
Alla vårdgivare har tystnadsplikt, och vill du vara säker på att vårdgivaren har legitimation har du rätt att kolla upp det hos Socialstyrelsen. Du ska kunna känna dig trygg i kontakt med vården. Därför har alla psykologer, psykoterapeuter och psykiatriker tystnadsplikt. Det innebär att ingen får lämna ut uppgifter om dig till någon utomstående. Uppgifter som till exempel information om dina besvär, behandlingen eller privata uppgifter som var, hur eller med vem du bor får alltså inte delas med någon.
Ibland kan vårdpersonalen behöva göra ett undantag och bryta tystnadsplikten. Det kan vara om vårdpersonalen behöver prata med polisen, om man misstänker att en patient har begått ett allvarligt brott som mord eller våldtäkt, eller att ett barn far illa. Du har alltid rätt att kolla upp hos Socialstyrelsen att din vårdgivare är legitimerad, för att vara säker på att du får god vård.
Att vara legitimerad innebär att Socialstyrelsen har godkänt att vårdgivaren utför behandlingar och du som patient kan vara säker på att du får trygg och kompetent vård hos en utbildad person. Du kan kontakta Socialstyrelsen genom att ringa dem på telefonnummer 42 42, eller skicka ett mejl till hosp socialstyrelsen. Olika arbetsgivare har olika regler kring att träffa läkare eller psykolog under arbetstid.
För att få veta vad som gäller på din arbetsplats kan du se vad som gäller i kollektivavtalet eller annat avtal som du har skrivit med arbetsplatsen, eller i den allmänna policyn om din arbetsgivare har en psykiatrisk vård i sverige.
Det här har du rätt till när du söker vård för psykisk ohälsa
Om du inte är nöjd med den hjälp du har fått kan du testa att byta psykolog, psykiatriker eller psykoterapeut, och om du känner dig felbehandlad har du rätt att klaga på vården. Det lönar sig att hitta en person som det känns tryggt att prata med. Om du inte är nöjd med din psykolog eller annan personal som har behandlat dig inom psykiatrin, kan det hjälpa att få träffa en annan person.
Att få hjälp för sitt psykiska mående kan också kännas olika vid olika tidpunkter, så det kan hjälpa att söka vård igen om det inte kändes helt rätt senast.
Statistik om psykisk hälsa i Sverige
Du ska bli behandlad med respekt inom vården och få vård av god kvalitet. Om du har blivit felbehandlad och vill framföra dina klagomål på vården har du rätt att framföra dina synpunkter. Det vanligaste är att först vända sig till den person eller mottagning som har behandlat dig. Om ni inte kommer vidare, eller om du hellre vänder dig till en utomstående part, kan du kontakta patientnämnden i din region.
Om du har kontaktat mottagningen eller patientnämnden men inte fått hjälp, kan du vända dig till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Om du har blivit utsatt för kränkande eller brottslig behandling i kontakt med psykiatrin ska du vända dig till Diskrimineringsombudsmannen eller Polisen.