När och av vilka bildades eu
Det europeiska samarbetet föddes ur kontinentens krigströtthet efter två världskrig. Efterkrigstiden surrade av visioner och förhoppningar om ett annorlunda Europa. Det rådde fortsatt militär spänning i Europa även efter andra världskrigets slut Tre år senare föreslog den store krigshjälten, Storbritanniens premiärminister Winston Churchill, att ett slags Europas förenta stater skulle bildas.
Han hade dock aldrig tänkt att Storbritannien skulle ingå. Olika slag av samarbetsorganisationer byggdes upp vilka förstärkte den uppdelning av Europa i en östlig del och en västlig som funnits under kriget. I öst bildade Sovjetunionen och dess allierade i Östeuropa ett block — politiskt genom ett samarbete mellan alla kommunistpartier i Europa, ekonomiskt genom samarbetsorganet SEV oftast kallat Comecon.
EU – Framväxten
På det militära området inledde flera västländer ett samarbete inom Atlantpakten, som sedan blev försvarsalliansen Nato. USA och Kanada deltog i båda. Europarådet grundades av tio länder och var Europas första försök att ena kontinenten politiskt efter kriget. Men vänner av ett effektivt samarbete blev besvikna.
EU:s historia - SO-rummet
Alla medlemsländer hade vetorätt. Eftersom ett enda land därmed kunde stoppa varje beslut uteblev handlingskraftiga åtgärder. I Frankrike verkade den före detta konjakshandlaren Jean Monnet. Han trodde på nödvändigheten av samarbete men hade genom ett inhopp i mellankrigstidens stora fredssatsning Nationernas förbund blivit övertygad om att det inte skulle gå att komma någonstans så länge varje land hade vetorätt.
Monnet lyckades övertyga Frankrikes utrikesminister Robert Schuman och den västtyske förbundskanslern Konrad Adenauer om att de två forna krigsmotståndarna Frankrike och Tyskland skulle samla sina viktiga tillgångar av kol och stål i ett gemensamt men oberoende organ, som fick i uppgift att arbeta med det gemensamma bästa för ögonen.
EU:s historia - Sveriges riksdag
Samarbetet skulle bygga upp de två krigshärjade länderna. Men ett huvudmål var alltid att säkra freden i Europa. Medlemsländerna gavs insyn i varandras kol- och stålindustrier vilka utgör grunden för all vapenproduktion. Monnets förhoppning var att samarbetet med tiden skulle skapa ett förtroende mellan länderna som gjorde det naturligt att gå vidare på fler samhällsområden.
Hans yttersta mål var ett slags Europas förenta stater. Monnets idé, som döptes till Schumanplanen, presenterades den 9 maj och vann fler anhängare. Fler europeiska länder erbjöds att gå med.
Britter och danskar tackade nej. Svenskarna uppfattade samarbetet som en industrikartell och svarade inte på förfrågan. Han ville gå längre i samarbetet, bilda en europeisk tullunion och bedriva en gemensam jordbruks- och transportpolitik. Medlemsländerna skulle betala in pengar till en central budget för att bekosta gemensamma utgifter.
EU:s historia och pionjärer: Europeiska unionen
Hans förslag togs väl emot av de sex länderna i EKSG. Det gäller än och innehåller hela grunden till det EU vi känner idag. Här fastslås avsikten att upprätta en gemensam marknad med fri rörlighet över gränserna för varor, tjänster, kapital och personer samt en gemensam jordbrukspolitik och en detaljerad konkurrenspolitik. Samtidigt med EEC undertecknades också Euratomfördraget om kärnkraftssamarbete.
Utanför EEC skapade andra länder i Västeuropa ett samarbete som "när och av vilka bildades eu" mer i deras smak. Även inom Efta skulle tullarna tas bort mellan länderna dock bara för industrivarormen de enskilda medlemsländerna behöll egna tullar och handelsavtal mot omvärlden. Det fanns ingen gemensam överordnad myndighet eller budget. När EEC började visa snabb ekonomisk tillväxt omprövade britterna sin inställning och ansökte Storbritannien om medlemskap.
Den franske presidenten Charles de Gaulle ville emellertid inte ha med Storbritannien. Han ansåg att landet inte var tillräckligt Europa-inriktat. Därmed föll Storbritanniens ansökan. När de Gaulle avgick ett par år senare öppnades dörren för Storbritannien som blev medlem, samtidigt som Danmark och Irland. EG kom under större delen av talet och början av talet att präglas av ekonomiska kriser och oenighet kring budgeten och jordbruket.
Politiskt kom dock under denna tid goda nyheter från södra Europa. En efter en föll de gamla diktaturerna och länderna anslöt sig så snart de kunde till EG som ett bevis på att de nu tillhörde den moderna, demokratiska västvärlden; Grekland samt Spanien och Portugal I mitten av talet fick EG-kommissionen en dynamisk ordförande, fransmannen Jacques Delors, som såg möjligheten att ta Europa ur en långvarig lågkonjunktur genom att förverkliga Romfördragets vision om en gemensam marknad.
Vid ett EG-toppmöte i Milano klubbades detta mål. En fördragsändring Enhetsakten införde samtidigt för första gången majoritetsbeslut, men bara för den inre marknaden.