Kyrka haninge centrum
Kyrkor i Haninge
Västerhaninge kyrka är i sina äldsta delar uppförd kyrka haninge centrum talet och har därefter blivit om- och tillbyggd i flera omgångar sedan medeltiden. I dag finns bara ytterväggar och sakristia kvar av medeltidskyrkan, eftersom kyrkan eldhärjades vid åtminstone två tillfällen. Återuppbyggnaden efter den senaste branden resulterade i kyrkans nuvarande utseende.
Västerhaninge kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Sockennamnet Västerhaninge återgår på ett bygdenamn Hanungi. Detta innehåller en inbyggarbeteckning hanungar -ingevilken brukar uppfattas som de som bor vid Hanveden. Skogsnamnet Hanveden, avseende ett större skogsområde på centrala Södertörn, är sammansatt av hane tupp av skogsfågel och fornsvenska vidher skog.
Väster- i Västerhaninge är tillagt för att skilja namnet från sockennamnet Österhaninge.
S:t Eskils kyrka
I en sägen som upptecknats på talet berättas att Öster- och Västerhaninge kyrkor fått namnen Gertrud respektive Brita efter två systrar. Troligast är dock att de fått namnen efter två helgon, som de blivit helgade åt. I området finns rikligt med kända fornlämningar från såväl sten- brons- som järnåldern, men de allra flesta härstammar från järnåldern.
Det stora antalet fornlämningar vittnar om att bygden kyrka haninge centrum under förhistorisk tid spelade en central roll. De kända fornlämningarna består främst av gravar och gravfält, men även annat, som till exempel boplatslämningar, skålgropar, fornborgar och runstenar. Särskilt intressant är det enorma Jordbrogravfältet, strax norr om kyrkogården, ett av landets största gravfält från äldre järnålder, med cirka gravar.
Kyrkogården intill kyrkan ligger troligen delvis på Åbygravfältet, likaså ett gravfält från äldre järnålder.
VÄSTERHANINGE KYRKA
Vid en arkeologisk undersökning i sakristian i samband med golvarbeten, påträffades ett skelett, vilket har Cdaterats till perioden mellan och Dateringen tyder på att en kyrka fanns på platsen senast Västerhaninge-Muskö församling bildades när Västerhaninge församling och Muskö församling kyrka haninge centrums samman. I pastoratet ingår förutom Västerhaninge kyrka även Västerhaninge kapell, Muskö kyrka, Tungelsta kyrka samt Häringe kapell.
Kyrkan, som är daterad till talet, består av ett rektangulärt långhus med ett tungt torn, som är byggt med höfter, vilket var vanligt under talet på Gotland. Ursprungligen hade kyrkan ett litet romanskt kor, av vilket man hittade rester inom nuvarande kor vid års restaurering. Vid en utvändig restaurering av kyrkan hittades bl a rester efter en smal portal i sydmurens sydvästra hörn.
Platsen för portalen är typisk för medeltida sörmlandskyrkor. Ingången, som inte har undersökts närmare, har en bredd som hör samman med de romanska kyrkorna under talet. Med brist på säkra uppgifter om portalens utformning är kyrkan tillsvidare daterad till talet. Under yngre medeltid försågs kyrkan med sitt nuvarande kor, lika brett som kyrkan, och en tegelvälvd sakristia byggdes till på kyrkans norrsida.
Som vindfång framför kyrkporten byggdes ett vapenhus, vilket revs Ursprungligen hade kyrkorummet troligen ett platt trätak, såsom i tornrummet. De två tegelvalven med ringmönster slogs vid början av talet. Åskan kyrka haninge centrum ner i tornet varefter tornet återuppbyggdes i ungefär samma utseende som tidigare. Under talet blev sockenkyrkan gravkyrka för socknens godsherrar, vilka begravdes i sakristian och fick sina vapensköldar upphängda i kyrkans inre.
Branden var den mest förödande. Under det omfattande ombyggnadsarbetet rekonstruerades de två tegelvalv som tillkom på talet. Tornet byggdes upp till en höjd av 30 meter, mot cirka 55 före branden. All inredning fick nyanskaffas. Predikstol och altarprydnad beställdes av konstsnickaren G A Dahlman i Västerås. Kyrkans senaste tillskott utgörs av tillbyggnaden väster om sakristian.
Den rymmer textilförvaring, väntrum och toalett. Close this search box. Logga in. Geocultural data Västerhaninge Haninge kommun. Alf Nordström. Information om platsen.