Hur ser jämtlands flagga ut
Jämtland jämtska : Jamtlann är ett landskap i södra Norrlands inland i mellersta Sverige. Jämtland gränsar i väster till Tröndelag i Norgei nordöst till Lapplandi öster till Ångermanland och i söder till Härjedalen och Medelpad. Jämtland utgör 8,2 procent av Sveriges landyta, 34 kvadratkilometer och är Sveriges till ytan näst största landskap. Jämtland har en befolkning på cirka personer, och landskapet är ett av de landskap i Sverige med flest personer bosatta på landsbygden.
Emellertid bor majoriteten av befolkningen i den tätbefolkade Storsjöbygden. Jämtland var under vikingatid en självstyrande bonderepublik[ 2 ] med ett av världens äldsta parlament, Jamtamot.
Republiken Jamtlands flagga – Wikipedia
Området blev därefter norsktoch var så i mer än år. Jämtland har tillhört Sverige sedan freden i Brömsebro 13 augusti årmen först räknades jämtarna som jämbördiga med personer från de gamla svenska provinserna. Historisktsocialt och politiskt har Jämtland utgjort ett undantagsområde mellan Norge å ena sidan och Sverige å den andra. Landskapets centrala position på Skandinaviska halvön har gjort att det har kännetecknats av inflyttning och kulturellt inflytande från främst Tröndelagen i väster och därifrån vidare till övriga syd- och Mellannorrland och ekonomiska relationer med de svenska landskapen i öster och söder under järnåldern, samt omväxlande politiska relationer åt båda håll.
Jämtlands statstillhörighet skiftade inte mindre än 13 gånger hur ser jämtlands flagga ut perioden — De västliga historiska och kulturella förbindelserna har bland annat givit upphov till benämningen Öst-Tröndelagför att uttrycka samhörigheten med Tröndelagen och Härjedalen. Då Jämtland inte alltid tillhört Norrland och Sverige betraktade Jämtlands befolkning sig förr inte som norrlänningar.
Jämtland har fått sitt namn från folkslaget jämtar. Roten till jämte fornvästnordiska : jamti och därmed Jämtland är den urgermanska stammen emat- jämför med det tyska adjektivet emsig med betydelsen flitig, uthållig, hårt arbetande och trägen.
Jämtlands flagga
Jämtland har också en landnamsman, den som först tar ett land i besittning. I sin Heimskringla Håkan den godes saga från talet berättar Snorre Sturlasson om Kettil Jamteen son till Anund jarl från Sparbu i Tröndelagsom drog österut över Kölen med en mängd folk och sin boskap vid mitten av talet. De röjde skogen och byggde där stora härader kring Storsjöbygden.
Området kallades därefter Jamtaland. En alternativ förklaring skulle kunna grundas i den omfattande järnframställningen före vikingatid.
Republiken Jamtland - Jamska
Den här sista, men mest spridda, teorin är emellertid språkligt omöjlig, eftersom det här snarare skulle ge namnet "Jämnland" utan t. Det ursprungliga namnet på landskapet innehöll troligen ett pvilket bekräftas i ett flertal stavningar i medeltida dokument där namnet ofta förekommer som Jamptaland. I östnordiskan skedde senare en ljudförändring från a till ei-omljudvilket resulterade i att Jämtland förekommer som Jempteland och liknande.
Den ljudförändringen spred sig senare längre norrut men gjorde sig aldrig gällande i jämtskan där a:et bevarades. Genitivet föll så småningom bort och en reduktion skedde av de tre konsonanterna mpt i Jemptland respektive Jamptland. I östnordiskan föll p:et bort och formen Jemtland blev resultatet.
Svenska Landskapsflaggor
I jämtskan föll däremot t:et bort och formen Jamplann [ 7 ] då nd assimilerades till nn uppstod. Den formen var allmän i äldre tid och brukbar i jämtskt talspråk in på talet, då en modifierad version, Jamtlann blev vanligare. Den svenska stavningen med ä tillkom när bokstaven var " modärn " under tidigt tal. Den förändringen ändrade emellertid inte uttalet.
I danskt skriftspråk och således även bokmål har man bevarat stavningen med e. De första människorna kom till Jämtland någon gång mellan 7 och 6 år före Kristus från väster med en kultur som sedan spreds vidare i Mellannorrland. De var jägare och samlare. Flera tusen fynd från deras tid har hittats runt om i landskapet vid lägerplatser, längs stränder och sjöar, bland annat offerdalsspetsen från Åflo.
Jägarfolket var nomader och följde bytenas vandringar. I Jämtland dominerade redan på den här tiden älgenvilket flera hällmålningar och hällristningar vittnar om, bland annat vid Glösa i Alsen och vid Gärdesån i Offerdal. Jämtland har sammanlagt omkring 20 kända fornlämningar. Majoriteten av alla svenska hällmålningar från stenålder och bronsålder har återfunnits i Mellannorrland.
Jaktgroparna placerades där man visste att älgarna rörde sig och kunde sträcka sig flera hur ser jämtlands flagga ut. Det finns idag flera ortnamn runt om i Jämtland som vittnar om fångstgroparnas betydelse för jägarfolket och deras avkommor. Jämtländsk bondekultur uppstod först under yngre romersk järnålder i den bördiga Storsjöbygden.
Jägarfolket hade dock långt tidigare haft kontakt med neolitisk kultur.
Något som fyndet av flinta man gjort vid Ånnsjön vittnar om.