Förbehåll om sekretess
Vad menas med sekretess? I offentlighets- och sekretesslagens första kapitel, första paragrafen står det så här: Med sekretess förstås ett förbud att röja uppgift, vare sig det sker muntligen eller genom att allmän handling lämnas ut eller det sker på annat sätt.
Offentlighets- och sekretesslagen
Detta är definitionen av sekretess. I detta sammanhang avses inte sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen.
Den gäller endast för offentlig verksamhet. Offentlighets- och sekretesslagen OSL är en omfattande lagstiftning med många regler. Strukturen på lagen är organiserad för att en sekretessbestämmelse ska tillämpas begränsat, antingen till en viss typ av verksamhet eller för en viss typ av uppgifter. Endast några så kallade minimibestämmelser kan tillämpas av alla myndigheter.
Anledningen till denna struktur är att lagstiftaren har velat undvika att sekretessbelägga uppgifter i allt för stor utsträckning. Syftet med handlingsoffentligheten är att allmänhet och media ska kunna ha insyn i den offentliga förvaltningen. Detta har medfört en förhållandevis komplicerad lag med bestämmelser som riktar sig till olika verksamheter. Offentlighets- och sekretesslagen innehåller en rad sekretessregler som alltså anger i vilka situationer sekretess gäller.
Om man tror att en handling som begärts ut är hemlig, dvs. Detta kallas sekretessprövning. Sekretessprövning görs inte varje gång en handling begärs ut, utan bara om det finns skäl förbehåll om sekretess tro att handlingen är hemlig. Det kan också vara så att man råkar veta att en handling innehåller känsliga personuppgifter och att man därför "förbehåll om sekretess" att den skulle kunna beläggas med sekretess.
I en sådan situation behöver man gå vidare och göra en sekretessprövning av de begärda dokumenten, vilket ofta kräver stöd av en jurist. Detta innebär att man gör en bedömning av vilken skada eller men som kan uppstå med anledning av utlämnandet. I dessa sammanhang avser skada ekonomisk skada och men avser olika typer av integritetskränkning, till exempel att någon utsätts för andras missaktning om dennes personliga förhållanden blir kända.
Detta innebär att samma handling kan bedömas vara sekretessbelagd i en situation men inte i en annan, beroende på vem som begär ut handlingen. Sekretessreglerna innehåller något som kallas för skaderekvisit och som avgör hur starkt sekretesskydd regeln ger. Det finns tre typer av skaderekvisit: rakt, omvänt och absolut skaderekvisit. Vid rakt skaderekvisit är huvudregeln offentlighet.
Det finns alltså en presumtion, dvs att något utan vidare anses gälla om det inte motbevisas, för offentlighet.
Offentlighets- och sekretesslagen – Wikipedia
Sekretess gäller bara om det kan antas att viss skada uppkommer om utlämnande sker? Förutom rakt skaderekvisit så finns omvänt skaderekvisit, då vänder man på det. Då är utgångspunkten att uppgifterna inte ska lämnas ut. Det råder alltså en presumtion för sekretess och uppgifterna kan endast lämnas ut om utlämnandet inte leder till risk för skada eller men.
Ett exempel på det är hälso- och sjukvårdssekretessen som omfattar alla uppgifter i patientjournaler.
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) - WIPO
De ska inte lämnas ut om det inte finns en bra anledning till att göra det och det inte föreligger några men för patienten. För att kunna göra en korrekt bedömning måste man veta vem mottagaren är och vad hen har för avsikt med uppgifterna. Om någon kommer och vill titta på dina patientuppgifter säger sjukhuset nej, men frågar också varför. Skulle personen som vill ta del av uppgifterna visa sig vara din läkare på en annan mottagning kan uppgifterna lämnas ut, eftersom det antagligen skulle vara till din fördel.
Det föreligger ingen risk för skada. Skulle en journalist eller din arbetsgivare vilja ta del av dina hälso- och sjukvårdsuppgifter blir det förbehåll om sekretess nej. Det tredje skaderekvisitet är ett absolut skaderekvisit, som förvirrande nog också kan kallas för inget skaderekvisit. Det innebär i alla fall absolut sekretess, det vill säga att handlingen aldrig ska lämnas ut.
Statistiska centralbyrån sitter till exempel på mängder med register som är synnerligen intressanta för forskning och som många forskare gärna vill få ta del av för registerforskning. Mycket forskning inom bland annat samhällsvetenskap och medicinämnena görs via SCB:s register. SCB har som uppdrag att samla in uppgifter, och alla finns säkert med i något av deras register.
I gengäld har lagstiftaren sagt att de uppgifter SCB samlar in och som används för deras statistik, inte kommer att lämnas ut förbehåll om sekretess någon. Och det är vad man kallar för absolut skaderekvisit. Det är statistiksekretessen som här avses.