Vad är en arytmi
Avvikelser i hjärtats rytm är vanliga. De beror på fel i hjärtats elektriska impulsbildning eller impulsfortledning och kallas med ett sammanfattande namn hjärtrytmrubbningar eller arytmier. Den vanligaste betydelsefulla hjärtrytmrubbningen är förmaksflimmer. Hjärtrytmrubbningar kan i vissa fall vara helt symtomfria, men även ge så svåra symtom att hela livsföringen förändras.
I värsta fall kan man förlora medvetandet och hjärtats pumpfunktion upphöra.
Arytmier (onormal hjärtrytm)
Symtomen vid takykardi beror på hur fort hjärtat slår, om hjärtat är friskt i övrigt och personens allmänna kondition. Det vanligaste symtomet hos i övrigt friska patienter med takykardi är hjärtklappning. Förekommer andfåddhet, tryck över bröstet eller yrsel och kanske svimning tyder det på att takykardin är mycket snabb eller att det samtidigt kan finnas en annan hjärtsjukdom. Hos personer med bradykardi kan långsam puls hos en del uppträda mera konstant och ge besvär som trötthet, nedsatt prestationsförmåga, frusenhetskänsla och kanske yrsel.
Vissa patienter insjuknar dramatiskt i plötsligt uppkommen långsam puls och inte sällan utan förvarning. Blir uppehållen i hjärtrytmen då långa kan man svimma. Den som lider av förmaksflimmer har ofta hjärtklappning eller obehagskänsla i bröstet i vila och i allmänhet även nedsatt prestationsförmåga som märks vid ansträngning. Uppskattningsvis en tredjedel av patienter med förmaksflimmer upplever inga symtom.
Förmaksfladder kan vara symtomfritt, men kan också i likhet med förmaksflimmer ge regelbunden eller oregelbunden hjärtklappning, bröstsmärta, trötthet och i vissa fall även andfåddhet. Vid WPW går de elektriska impulserna via en medfödd extraväg mellan förmak och kammare i stället för att enbart följa hjärtats eget elektriska system.
De impulser som skickas i den alternativa banan går därmed inte genom AV-knutan, som normalt får impulsen att fördröjas så att förmaken hinner ladda kamrarna med blod innan dessa drar sig samman och pumpar ut blodet från hjärtat. Mindre vanligt är att den elektriska rundgången går i motsatt riktning men kan då misstolkas som kammartakykardi se nedan! WPW drabbar fler män än kvinnor och kan medföra risk för hjärtstopp och plötslig död, men cirka 95 procent kan botas med ablation.
Anfallen kan vara från några minuter till timmar och upphör ofta spontant. På svenska kallas denna rytmrubbning även AV-nodal återkopplingstakykardi. AVNRT är vanligare hos kvinnor än hos män, är en förvärvad rytmrubbning och cirka 95 procent kan vad är ens arytmi med ablationsbehandling. Denna typ av hjärtrytmrubbning kallas också fokal förmakstakykardi.
Här är det frågan om ett litet område med enstaka hjärtceller som aktiverar hjärtat eller där det vad är ens arytmi en liten rundgång. Denna rytmrubbning kan variera mellan drygt och slag per minut och kan vara både återkommande och ihållande. Ablationsbehandling hjälper många patienter. Vid kammartakykardi, eller ventrikeltakykardi VTfinns orsaken till hjärtrytmrubbningen i hjärtats kamrar.
Hjärtrytmrubbningar - arytmi
Detta är oftast ett allvarligt och många gånger livshotande tillstånd. Största faran är att kammartakykardin kan övergå i kammarflimmer som får hjärtats pumpförmåga att stanna. Hos sju av tio patienter med kammartakykardi orsakas problemen av kranskärlsjukdom såsom tidigare hjärtinfarkt. Av övriga har ungefär hälften en annan hjärtsjukdom, exempelvis klaffel.
Flimmer i hjärtats kamrar, eller ventrikelflimmer VFuppträder oftast vid akut hjärtinfarkt och är den vanligaste orsaken till plötsligt hjärtstopp och död. Vid kammarflimmer är både den elektriska och mekaniska funktionen i oordning och inget blod pumpas ut från hjärtat. Får den drabbade inte snabb hjälp med hjärt-lungräddning och hjärtstartare avlider personen inom några minuter.
Plötsligt hjärtstopp kan inträffa helt utan förvarning och drabbar vad är en arytmi personer som är fullt aktiva och uppfattar sig som helt friska. Den som drabbats av kammarflimmer och överlevt kan få en inopererad defibrillator ICDsom förhindrar ett nytt hjärtstopp om kammarflimret återkommer. Vid långt QT-syndrom förlängs tiden mellan hjärtats elektriska aktivering och hjärtats elektriska återhämtningstid i kamrarna.
Sjukdomsanlaget finns hos cirka 1 per individer och när diagnosen ställs bör även övriga familjemedlemmar undersökas eftersom hälften statistiskt sett har anlaget. Detta sker genom blodprovstagning.
Långt QT-syndrom kan också förvärvas och orsakas då vanligen av läkemedel, kaliumbrist, hjärtmuskelsjukdom och bradykardi. Man kan ha långt QT-syndrom utan att känna symtom, men i svåra fall kan sjukdomen leda till hjärtrusning inklusive kammarflimmer och hjärtstopp. AV-block uppstår när AV-knutan eller nedre delen av retledningssystemet är skadat. Blockeringarna kan antingen uppträda i attacker eller vara konstanta.
Hjärtrytmrubbningar
Den långsamma rytmen kan bana väg för hjärtrytmrubbningar i kamrarna. Vid högre grad av AV-block är symtomen yrsel, trötthet, orkeslöshet och i allvarligare fall svimning. Som en följd av den låga hjärtrytmen kan personer med AV-block även ha symptom och visa tecken på hjärtsvikt.