Vin vindruvor
Vin är en alkoholdryck som görs på jäst saft från vindruvor. Drycker som jäses av annan frukt - eller bärråvara än vindruvor benämns fruktvin. Vin, med undantag av starkvinhar vanligen en alkoholhalt av 8 till 15 volymprocent alkohol.
Jag gör eget vin på egna druvor. Som jag längtat att få göra
Inom Europeiska unionen definieras vin som "den produkt som framställs uteslutande genom total eller partiell alkoholjäsning av krossade eller okrossade färska druvor eller av druvmust" av tillåtna druvsorter och med krav på tillåten alkoholhalt som är beroende på odlingszon och vintyp. Vin har framställts i minst 8 år [ 2 ] [ 3 ] och är inte minst uppskattat som måltidsdryckofta i mer festliga sammanhang, även om det också förekommer att vin dricks i syfte att uppnå berusning.
Vin är föremål för ett omfattande intresse vid sidan av den omedelbara konsumtionen, vilket bland annat märks på att det finns en stor mängd böcker och tidskrifter om vin, att många tidningar har särskilda vinjournalister och att det finns föreningar inriktade på vinprovning. År såldes i hela världen 26 miljarder liter vin till ett värde av miljarder USD[ 5 ] och 7,9 miljoner hektar mark användes för "vin vindruvor" av vindruvor läget Råvaran för vintillverkningen, vindruvan, är frukten från arter i vinsläktet.
Medan vindruvor från vissa andra arter är vanliga vid vin vindruvor av russinframställs vin nästan enbart av vindruvor från arten vinranka Vitis viniferasom ibland kallas europeisk eller eurasisk vinranka för att skilja den från olika amerikanska arter såsom gråvin V. Frukten från de amerikanska vinrankorna anses i huvudsak inte hålla måttet för produktion av kvalitetsviner.
Den vilda varianten av eurasisk vinranka, Vitis vinifera subspecius sylvestrisförekommer naturligen i en vin vindruvor del av MedelhavsområdetTranskaukasus och Centralasien. Vitis vinifera odlas på såväl norra som södra halvklotet, och är även den art som odlas i Nordamerika. Vinrankan är en klättrande buske eller lian som i vilt tillstånd använder träd som stöd, och som för sin förökning är beroende av att tränga genom trädens trädkronor för att på så sätt nå solljuset.
Vinrankans evolution har därför lett till en växt som är mycket konkurrenskraftig och flexibel i sin växtform.
Att tillverka vin
Den kan skjuta många snabbväxande skott, och har ett rotsystem som är bra på att konkurrera om näring. De huvudsakliga kommersiella odlingsområdena för vin ligger mellan 30 och 50 grader nordlig bredd och mellan 30 och 45 grader sydlig breddmen det har under senare år blivit allt vanligare med vinodlingar utanför dessa breddgrader, exempelvis i England och Sverige.
Den fruktbärande delen av vinrankan är i dessa vin vindruvor av arten Vitis vinifera medan rotsystemet, delen under jord, är av en annan art. Inom arten Vitis vinifera finns en mängd olika sorter av druvor, som skiljer sig åt med avseende på färg, druvornas storlek, druvklasarnas utseende och de aromer som vindruvorna ger.
Detta medför att olika druvsorter tenderar att ge vin med olika smak och karaktär, och det gäller även för ympade vinrankor, när roten utgörs av en helt annan "vin vindruvor" det är delen ovan jord som påverkar hur vindruvorna smakar. Olika druvsorter ställer olika krav på jordmån och klimat för att mogna på lämpligt sätt och vilket bidrar till att olika druvsorter är vanliga i olika vinregioner.
Röda viner och roséviner måste göras av majoriteten blå druvor men kan innehålla gröna druvor ocksåmen vita kan göras på både blå och gröna druvor. Orsaken är att den röda färgen — som kommer från pigmentet antocyanin — finns i druvskalen, medan fruktköttet är nästan färglöst.
Druvor för vintillverkning
Om man pressar blå druvor och snabbt avlägsnar skalmassan från druvmusten får man ett vitt vin. Detta praktiseras dock bara i stor skala vid framställning av Champagne och andra mousserande vinerdär ofta blå druvsorter ingår. Genom att låta druvmusten få kontakt med skalmassan vin vindruvor begränsad tid får man ett rosévin, och om man låter denna process pågå under en längre tid får man ett rött vin.
Detta är också förklaringen till att röda viner oftast har en strävare smak än vita viner och roséviner. Under tiden som färgen lakas ur, lakas även tanniner garvsyra ur druvkärnorna och eventuella rester av stjälkar. Ytterligare en liten men mycket gammal kategori vin är orangevin. Orangevin utmärker sig med hög tanninhalt och nötiga aromer. Orangevin, eller bärnstensvinproduceras huvudsakligen i Georgien.
Ytterligare uppdelningar av olika vintyper bygger på vinets grad av sötma torra viner har ingen eller nästan ingen sötma, halvtorra viner har viss sötma och söta viner har en påtaglig sötma och hur kraftig smaken är. Det är särskilt vanligt att klassificera vita viner efter deras sötma och röda viner efter hur kraftig smaken är. Man kan ställa sig frågan varför alkoholdrycken vin har blivit så populär, och behållit sin popularitet i tusentals år, och varför det är just den jästa saften av vindruva snarare än andra frukter och bär som nått denna särställning.
Att vin vindruvor erbjuder denna mångfald av aromer beror dels på att det finns många olika druvsorter, och dels på att vinets alkoholhalt är "medelhög". Vin har tillräckligt hög alkoholhalt för att många aromämnen skall vara lösliga i det och samtidigt bli flyktiga.
Beskära vinranka
Samtidigt har vinet en tillräckligt låg alkoholhalt för att inte alkoholen skall bedöva lukt- eller smaksinnetoch för att det ska vara möjligt att använda som måltidsdryck. Anledningen till att den jästa saften från vin vindruvor vindruvor har blivit populär är att vindruvan har en mycket hög naturlig sockerhalt, högre än de flesta andra vanliga frukter och bär.
I en tid när det inte fanns något industriellt framställt socker innebar detta att den jästa saften från vindruvor naturligen utan sötning, förstärkning eller destillering kom upp i en högre alkoholhalt än andra frukt- och bärviner. Detta innebar att vinet kom upp i den "medelhöga" alkoholhalt som nämns ovan, och därtill att det var en bättre rusdryck och hade en bättre hållbarhet än många andra drycker.
Sannolikt var det dessa faktorer, även utnyttjandet som rusdryck, som bidrog till vinets inledande popularitet i historisk tid, innan destilleringskonsten uppfanns. Vinets långa historia har också möjliggjort att en mängd druvsorter har förädlats fram och anpassats vin vindruvor de naturliga förutsättningarna i olika vinregioner. Vinets långvariga ställning som måltidsdryck har också inneburit att lämpliga vin- och matkombinationer har kunnat provas ut under lång tid.
Vinets smak och doft eller aromer som ofta betecknas bouquet bestäms av en mängd faktorer, såsom vinets druvsort och vald produktionsmetod.