När göra riskanalys
Riskanalys är en metod inom projektledning som syftar till att vara observant på de potentiella risker som kan finnas med projektet, för att på så sätt kunna hantera dessa på lämpligt sätt så snabbt som möjligt — istället för att de uppkommer som en överraskning senare under projektets gång. Med hjälp av riskanalys kan man både förebygga och skapa en möjlighet att undvika att krissituationer uppstår.
Detta baseras bland annat på att ta del av de lärdomar som har gjorts i andra liknande situationer och projekt. På så sätt blir riskidentifieringen lättare och det blir dessutom enklare att nå upp till när göra riskanalys som satts, vilket innebär att kostnaderna hålls nere. När man gör en riskanalys identifierar man de problem och risker som kan uppstå, och som kan ha negativ inverkan på projektet eller företaget.
Riskanalys
För att kunna utföra en riskanalys behöver man först identifiera de hot som kan tänkas uppkomma, samt göra en uppskattning av hur stor sannolikheten är att de kommer uppstå. Riskanalyser kan vara komplexa att göra, då man behöver "när göra riskanalys" från väldigt detaljerad information som bland annat kan finnas i projektplaner, finansiell data, säkerhetsprotokoll, prognoser över marknadsföringen och liknande.
Riskanalyser ses dock ofta som ett viktigt verktyg när det kommer till att planera projektet, och kan innebära att man sparar såväl tid som pengar och anseende. Riskanalyser är användbara i flera olika situationer. Det kan bland annat vara behjälpligt vid planering av projekt, som hjälp för att förutse och kunna motverka eventuella problem som kan uppstå, eller vid bedömning av huruvida man borde fortsätta med ett projekt eller inte.
Det kan också vara bra för att kunna förbättra säkerheten på arbetsplatsen och vid hanteringen av risker. Genom att göra en riskanalys kan man också vara mer förberedd på situationer som kan när göra riskanalys allt från brister i utrustningen eller tekniska problem, till stöld, personalsjukdom och katastrofer av olika slag.
Riskanalysen gör det även möjligt att få ett större helhetsperspektiv på projektet som sådant, där man tar med bland annat konkurrerande företag i beräkningen och hur deras verksamhet kan komma att påverka hur framgångsrikt det egna projektet blir. Det kan också innebära att man sätter sig in i rådande politik, och eventuella politiska beslut som är på väg att fattas och som kan påverka verksamheten och hur denna bedrivs.
När man gör en riskanalys brukar den huvudsakligen bestå av tre kategorier: Riskidentifiering, riskberäkning och riskhantering. Riskidentifieringen handlar, som namnet antyder, om att identifiera de risker som kan finnas och som kan komma att uppstå. Riskberäkningen görs efter att riskerna har identifierats, och handlar om hur stor sannolikheten är att olika av dessa problem uppstår och vad som händer om det sker.
Riskhanteringen hur man ska hantera situationen om det skulle ske. Detta görs för att se till så att minsta möjliga skada kan åstadkommas. Alla dessa kategorier innehåller i sin tur flera olika delar, vilka är:. Riskerna som finns i ett projekt bör identifieras och hanteras så tidigt som möjligt under projektets gång. Det här görs under hela projektets livstid, men är särskilt relevant att göra inför, och vid, de viktigaste milstolparna.
Riskidentifiering är av den anledningen ofta ett av huvudämnena under olika möten som rör projektets status och rapportering kring projektet. Hur tydliga olika risker är kan variera; vissa kan vara när göra riskanalys medan andra kan vara svårare att förutsäga. Vanligtvis brukar riskerna registreras i ett särskilt register och lagras i projektservern som används.
Ibland kan det dock hända att någon person som är involverad i projektet blir sjuk, skadas, säger upp sig eller avlider. I vissa fall kan det ske avbrott i leveranser, att produkter som behövs är slut, att driften ligger nere eller att det är fel i distributionen.
Risk och konsekvensanalys: Ta kontroll över risker och dess konsekvenser
Det kan i sin tur påverka företagets rykte och dess framtida kundkrets. I vissa fall uppstår det en åtskillnad mellan vad någon är ansvarig för och vad hen gör. Det kan handla om misslyckanden i olika ansvarsområden, interna system eller kontroller. Det kan också handla om saker som bedrägerier. I somliga fall kan det hända att ett projekt går över sin tänkta budget, att projektet tar längre tid att utföra än planerat eller att det finns problem med produkterna som tillverkas eller med servicen.
Internt kan det handla om otillräcklig finansiering eller att kostnaden för projektet överstiger den tänkta budgeten.
Riskanalys: Hur du analyserar projektets risker 2024
Det kan också handla om affärssvikt som uppstått av olika anledningar. Externt kan det handla om hur börsen ser ut och ränteförändringar. Det kan påverka projektet med exempelvis otillräcklig tillgång till teknik som behövs eller att tekniken som has inte fungerar på önskvärt sätt. Det kan handla om allt från naturkatastrofer, torka, översvämningar, storm till sjukdomar och spridning av dessa.
Riskanalys: Hur du ska göra och vad du ska tänka på
Allt detta kan ha en inverkan på den lokala eller nationella verksamheten som bedrivs. Det kan handla om hantering av farliga kemikalier, dålig belysning, bullrig miljö, fallande material eller situationer där personalen, produkterna eller tekniken kan skadas. Ovanstående punkter kan användas som en riktlinje för vilka eventuella risker när göra riskanalys kan finnas, och för att se vilka av dessa som är relevanta vid just ditt projekt.
Det kan även finnas andra risker som inte räknats med ovan. Fundera på vilka system, processer och strukturer som gäller inom ert projekt. Vilka sårbarheter kan ni upptäcka? Om du jobbar som projektledare kan du ta hjälp av medarbetarna för att få en så omfattande och nyanserad bild som möjligt av riskerna. Arbetare som jobbar på olika positioner ser ofta också olika delar av verksamheten.