Förklaring av menscykel med de olika hormornerna
Menstruationscykeln eller vardagligare menscykeln av latinets mensis som betyder "månatlig" är en serie återkommande fysiologiska förändringar i kvinnans kropp, som har med förutsättningarna för att få barn att göra och styrs av hormonerna östrogen och progesteron.
Menstruationscykelns olika faser – och så påverkas dina
Mellan pubertet och övergångsåldern går kvinnor igenom ungefär en menstruationscykel per månad. Menstruationscykeln manifesterar sig tydligast genom menstruationen, och cykeln räknas börja med första dagen av en menstruation. Förutom människor har bara vissa apor, en fladdermusart och elefantnäbbmusen en menstruationscykel där livmoderslemhinnan stöts ut som en blödning. Hos andra däggdjur så tas livmoderslemhinnan upp av kroppen.
Under östrogenfasen byggs slemhinnelagret på livmoderns insida, endometrietupp för att kunna ta emot ett ägg. Efter dagar är slemhinnorna färdigutvecklade och äggstocken släpper i väg ett ägg som vandrar ner till livmodern genom äggledarna samtidigt som progesteronfasen inleds och livmoderslemhinnan förbereds för en eventuell graviditet så att ett befruktat ägg ska kunna implanteras i livmoderväggen.
Om så inte sker, stöter livmodern bort slemhinnan och en ny menscykel börjar. Bortstötandet av slemhinnan kallas menstruation eller bara mensoch ger upphov till mensblodet. Detta består av livmoderslemhinnan och blodrester, och består alltså inte av blod av samma sammansättning som i blodådrorna.
Menscykeln: Översikt, vad som är normalt, och de olika faserna
Om ägget däremot blir befruktat och implanteras i livmoderslemhinnan börjar ägget producera progesteron, vilket hindrar att slemhinnan stöts bort så kroppen behåller slemhinnan och det befruktade ägget. Så kallade säkra perioder syftar på de tidpunkter då ett samlag inte borde kunna leda till graviditet. Ägget kan befruktas bara då det lossnat och är på väg genom äggledaren mot livmodern, men spermierna överlever en tid upp till fem dagarvarför graviditet är mest sannolikt vid samlag något före ägglossningen.
Genom att kontrollera faktorer såsom morgontemperatur, slidsekret och menscykel kan den bästa tiden för en kvinna att bli gravid räknas ut. Säkra perioder kan också användas som preventionsmetod med varierande säkerhet. I livmoderhalskanalen finns håligheter, kryptor, som, på grund av hormon- och till viss del nervpåverkan, bildar olika typer av slem, eller sekret.
I dag har fyra olika grundtyper identifierats, vilka har fått benämningarna GLS och P. Under dagarna närmast mensens slut, dominerar ett hormon som heter progesteron.
Menstruationscykeln
Progesteron stimulerar G-kryptor att bilda G-sekret som är tjockt, trögflytande och ogenomträngligt för spermier. Efter mens finns ofta några torra dagar och ingen flytning att se eller känna. Under de här dagarna är östrogennivåerna låga. Fler blåsor börjar mognadsprocessen men det är bara ett, eller två tvåäggstvillingarmycket ovanligt med tre eller fler, som mognar fullt ut.
När ägget växer i äggstocken stimuleras kroppen att bilda hormonet östrogen allt mer stigande nivå.
Menstruationscykelns olika faser – och så påverkas dina hormoner
Östrogen påverkar L- och S-kryptorna i livmoderhalskanalen vilka svarar med att bilda det sekret som är livsviktigt för spermiernas överlevnad och transport till livmodern och det väntande ägget. Vid låga nivåer östrogen stimuleras L-kryptor. De bildar ett segt, tråddragande sekret. En våt och klibbig känsla upplevs i underlivet. När östrogenet nått högre nivåer stimuleras också S-kryptorna.
De bildar ett tunnare, klart, lättrinnande och tråddragande sekret. En våt och hal förnimmelse upplevs. Allt eftersom ägget växer och östrogenet stiger, ökar mängden sekret och känslan av våthet. Ett och ett halvt dygn innan ägglossning sker sjunker östrogenet abrupt, samtidigt kommer en snabb tillfällig stegring av en typ av stresshormon som heter noradrenalin. När detta händer stimuleras P-kryptorna.
Här upplevs en mycket våt och hal känsla i underlivet. Detta är peak-day, den sista dagen med fruktsamt sekret, fruktsamhetstoppen. Sannolikheten att befruktning sker är störst den här dagen. Kvinnans första menstruation " menarchen " inträffar vanligen när man är år, men kan ibland komma så tidigt som vid 8 eller så sent förklaring av menscykel med de olika hormornerna 17 års ålder.
Den sista menstruationen inträffar vanligen någonstans mellan 45 och 55 års ålder. Avvikelser från det regelbundna menstruationsmönstret kan inträffa exempelvis hos kvinnor som har liten mängd kroppsfettsåsom hårt tränande idrottskvinnor eller anorektikermen det kan även vara ärftligt. Det är också fullt möjligt att få mens utan att ha ägglossning.
I sådana fall är menstruationerna ofta oregelbundna. Tidigare ansågs det att oregelbundna menstruationer hos kvinnor var något onormalt som måste utredas, men idag ser man det sällan som ett problem såvida inte kvinnan önskar bli gravid. Menscykeln räknas oftast från blödningarnas första dag. Den genomsnittliga menscykeln är 28 dagar, men tiden varierar från individ till individ.