Vetenskaplig rapport historia
Historia eller historievetenskap är en vetenskaplig disciplin inom det humanistiska fältet.
Att skriva uppsats i historia
I sin vidaste definition avhandlar historieämnet all mänsklig verksamhet i det förflutna som vi känner till i det närvarande. Det akademiska ämnet historia "vetenskaplig rapport historia" skapa en sammanhängande framställning och en systematisk analys av förgångna händelser som har betydelse för människan. De som arbetar yrkesmässigt med historia kallas historiker. En professionell historiker har vanligen påbörjat eller genomfört en forskarutbildning i historia.
Det finns dock också amatörhistoriker. Ett grundläggande problem inom historisk forskning är källornadå det många gånger endast finns fragmentariska lämningar av mänsklig verksamhet inom ett visst område. Ämnets närmare innebörd måste därför preciseras genom användandet av en viss historieteoretisk metod. Inom historievetenskapen diskuterar man traditionellt frågor som rör historiesyn och kravet på objektivitet i historieskrivningen.
I diskussioner om historiesyn är det centralt vad en historiker uppfattar som drivkrafterna för historisk utveckling. Två historiker kan vara helt överens om vilka händelser som ett historiskt förlopp består av: till exempel franska revolutionen ; men på grund av olika historiesyn kan de ha helt olika förklaringar av orsakerna till förloppet.
Vetenskapliga texter
Traditionellt dras en gräns mellan arkeologiämnet och historievetenskapen. Arkeologer arbetar med att analysera fyndmaterial och kring fyndmaterialet utveckla resonemang om historiskt liv. Historikern arbetar huvudsakligen med skriftliga källor och att beakta källans dubbla egenskaper: källan som kvarleva från det historiska förlopp i vilket den uppstått och ingått och källan som berättelse — krönikeartad eller förklarande — om händelser.
Att granska, tolka och skapa en förståelse av källan och dess äkthet samt dess förhållande vetenskaplig rapport historia andra vetenskaplig rapport historia kallas källkritik. Källkritiken omnämns ofta som historievetenskapens främsta bidrag till den vetenskapsteoretiska utvecklingen. Eftersom ämnet historia är så stort, behövs det någon form av organisation för att kategorisera alla underavdelningar.
Medan författare, som H. Wells[ 1 ] Will Durant och Ariel Durant har skrivit universalhistoria, specialiserar sig de flesta historiker numera inom något fack. Några av ämnets underdiscipliner är ekonomisk historiakulturhistoriaidéhistoriamarinhistoriamilitärhistoriapolitisk historiakyrkohistoriareligionshistoriasocialhistoriaagrarhistoria och genushistoria. Som historieämnets fader brukar Herodotos hållas; före honom blandades historia med religiösa mytersom hos logograferna.
Historieämnets vetenskapliga akademisering tog fart på talet. Den tyske historikern Leopold von Ranke krävde en högre grad av saklighet i historieskrivningen. Positivismen hade stort inflytande över ämnet under slutet av talet. Historia som vetenskapligt ämne professionaliserades under talet.
Svenska 3, metod för vetenskaplig rapport
Antalet akademiska historiker var dock ytterst få — fyra professorsstolar och ett fåtal andra tjänster. Geijer blev professor i Uppsala och publicerade mellan och tre omfattande översiktsverk över Sveriges historia: Svea rikes hävder om forntidenSvenska folkets historia fram vetenskaplig rapport historia drottning Kristinas abdikation och Teckning av frihetstiden fram till Geijer framhävde mäktiga personers roll i historien och värderade de historiska aktörernas moraliska hållning.
Geijers fokus på den politiska makten blev kännetecknande för efterföljande svenska historiker. Geijers efterföljare på professorsstolen i Uppsala var Fredrik Ferdinand Carlsson. Förutom professorsstolen i Uppsala från var han ecklestiastikminister under två perioder och ledamot av Svenska Akademien. I likhet med Leopold von Ranke som han träffade i Berlin sökte han en objektiv historieskrivning utifrån samtida källor.
Carlsson fortsatte Geijers arbete med den svenska statens politiska historia och utgick främst från officiellt källmaterial. Han bidrog också till historieforskningens professionalisering genom att bidra till grundandet av Svenska historiska föreningen och Historisk tidskrift Anders Fryxell kyrkoherde, ledamot i Svenska Akademien och författare av texten till Ack Värmeland, du sköna nådde ett stort publikt genomslag med sitt livsverk Berättelser ur svenska historien — Han gick till angrepp mot de etablerade historikerna vid lärosätena, bland annat genom att försvara adeln gentemot kungamakten och genom att använda ett bredare källmaterial än bara statsmaktens officiella källor.
Kring sekelskiftet var Harald Hjärnevetenskaplig rapport historia i Uppsala — tillika riksdagsman och ledamot i Svenska Akademien, den tongivande gestalten i svensk historisk forskning. Under hans ledning disputerade ett sextiotal historiker vid Uppsala universitet. Under det tidiga talet utvecklades källkritiken, i Sverige bland annat i miljön kring Lundabröderna Curt Weibull professor i Göteborg och Lauritz Weibull professor i Lund Genombrottet för denna nya källkritiska historieskrivning var Lauritz Weibulls Kritiska undersökningar i Nordens historia omkring år från Källor som använts flitigt av talets historiker — till exempel isländska sagor och Adam av Bremens skrifter — förkastades helt eller delvis.
I senare studier granskade L. Weibull ett flertal historiska skeenden, bland annat i publikationerna Erik den heligeStockholms blodbad och Unionsmötet i Kalmar