Tidig blomma i lappland
När snön fortfarande ligger kvar på fjället och det endast finns några få barfläckar blommar purpurbräckan, en av de fjällväxter som blommar tidigast och ett tecken på att våren är på väg. I dalbotten kan det råda högsommar, med rötmånadshetta nedanför de solstekta bergsbranterna och blossande klungor av daldockor, midsommarblomster och manshöga stormhattar.
Några timmar senare har man gått tillbaka genom juni och maj till kalfjällets egen årstid, förvåren: den tunna luften har samma dammfria, på en gång friska och lena värme i solskenet och samma kyliga skärpa i molnskuggorna som nere i låglandet under april; genom tystnaden hörs oavlåtligt, starkare eller svagare, sorlet av smältvattenbäckar; saxifragor och snöranunkel står i knopp nedanför de tinande snödrivorna; och de flesta växterna liknar vårblommorna söderut, lågvuxna, storblommiga, med klara färger, men oftast utan doft.
Fjällvegetationen kan delas in i tre regioner som avlöser varandra i höjdled: fjällbarrskog, fjällbjörkskog och kalfjäll. I de lägre delarna är växtligheten rikligare än i de högt belägna delarna. Fjällen är en tuff och utsatt miljö för växtligheten. En viktig faktor för fjällens växter är höjden över havet och "tidig blomma i lappland" långt norrut växtplatsen ligger.
Närheten till hav, och även andra stora vattenmassor, har precis som på andra platser, stor betydelse för klimatet i fjällen. Områden med kalkrik berggrund gynnar växtligheten och artrikedomen särskilt mycket. Fjällens klimat är genomgående mycket stabilt. Det förekommer inga större plötsliga förändringar och därigenom har växtarterna kunnat utveckla en rad olika anpassningar.
Växtperioden är kort i den norra delen av fjällkedjan, i de lägre delarna av kalfjället från midsommar till början av september. I de delar av kalfjället som ligger på meter över havet är växtperioden från början av juli till i mitten av augusti — bara ca. Men det är inte bara höjden över havet som påverkar sommarens klimat i fjällen, snötäckets varaktighet har också stor påverkan.
År med mycket snö och en kall vår gör att snön ligger kvar längre och tidig blomma i lappland blir också växtperioden kortare. Fjällens växter är ofta dvärgväxta, och det är vanligt att de bildar rosetter, mattor och tuvor, varigenom de skyddar sig mot vind och frost. De har anordningar, t. Fjällsippa är en mattbildande dvärgbuske som kan bli omkring en decimeter hög.
Bladen ser ut som ekblad i miniatyr, men är läderartade, vintergröna och filtludna på undersidan.
Landskapsblommor – Wikipedia
Fjällsippa blommar i juni-juli med stora vita blommor som sitter ensamma. Blomman har vanligen åtta kronblad. Frukten är en liten nöt som har ett långt och hårigt spröt. Fjällsippa karaktäriseras av de små ekbladslika bladen, de stora vita blommorna och de håriga fruktställningarna. Den kan knappast förväxlas med andra arter. Fjällsippa är ganska vanlig i högfjällsområden.
Fjällsippa var en av de första växterna som vandrade in i Sverige efter istiden. Dryashedens flora är artrik och hyser flera av de mer ovanliga fjällväxterna.
tidig blomma i lappland5
Fjällgentiana är en lågväxt, ett- eller tvåårig ört. Bladen är trubbigt äggrunda och sitter motsatta på stjälken. Fjällgentiana blommar i juli-augusti med vackert klarblå blommor som bara är fullt utslagna i soligt väder. Fodret är sambladigt med fem mörkare ränder och fem smala foderflikar som är ungefär lika långa som kronpipen. Kronan har fem kronflikar som har fem små flikar mellan de större.
The mountain flora
Trots att arten är så iögonfallande då den blommar är den lätt att förbise då blommorna är slutna. Fjällgentiana är en art som huvudsakligen finns på kalkrika marker i fjällen. Den växer i dryashedar, gräsmarker och på klipphyllor. Arten är ganska vanlig men förekommer även sällsynt i skogslandet nedanför fjällen. Fjällglim är en flerårig, vintergrön, tätt tuvad ört.
Stjälkarna är korta och greniga, bara ett par centimeter höga, och bildar vida platta tuvor.
Fjällens flora
Bladen är syllika, en knapp centimeter långa, ljusgröna och har korta hår i kanten. Fjällglim blommar i juli-augusti. Blommorna sitter ensamma på korta skaft, nästan nedsänkta i tuvorna. Fodertuben är rödaktig och ungefär en halv centimeter lång. Kronbladen är grunt kluvna i spetsen och rosa och sällan vita. Arten är oftast tvåbyggare, det vill säga den har skilda han- och honplantor.