Vilket gödselmedel är bäst för växttillväxt

Fakta om näringsbrist Fakta om olika typer av gödsel Olika typer av gödselvatten. Det finns en uppsjö olika gödselmedel. Citronerna ska ha sin speciella näring, grönsakerna en annan, och gräsmattan en tredje blandning. Men behövs verkligen denna mångfald av gödselblandningar, eller är det bara ett sätt att få oss att köpa fler produkter? Modern växtforskning har visat att de flesta växter behöver ungefär samma näringsämnen och i liknande proportioner.

Kväve är det näringsämne som det behövs mest av. Om växterna tar upp delar kväve så behöver de delar kalium och delar fosfor för att tillfredställa sina näringsbehov. Men hur kommer det sig då att vissa växter trivs i näringsrika jordar medan andra trivs i näringsfattiga? Varför trivs nässlorna vid gödselstacken? Är det inte för att de behöver mycket kväve?

Alla växter behöver samma sammansättning av näringsämnen. Det som skiljer är hur mycket näring de behöver. Nässlor trivs bäst i näringsrik fuktig jord, lupiner växer bra i näringsfattig jord eftersom deras rötter kan binda kväve från luften. Kaktusar växer långsamt och kräver därför lite näring. Växter har olika strategier för att ta upp kväve Egentligen är det inte så enkelt.

Gödsling – så funkar det

Även om alla växter behöver ungefär lika mycket av olika näringsämnen så har de anpassat sig på olika sätt för att få tag på näringen. Runt utedasset tar nässlan snabbt upp kvävet och konkurrerar ut andra mer lågväxande arter. Däremot har den ingen chans på en sandig kvävefattig mark där till exempel lupinen trivs bra. Lupinen har speciella bakterier i rötterna som kan binda luftens kväve och därför blir den en stark konkurrent till nässlan i en kvävefattig miljö.

Men både nässlan och lupinen behöver lika mycket kväve.

Gödsla trädgården

Det kostar energi att omvandla luftkvävet till aminosyror och proteiner för de bakterier som finns i lupinrötterna. Energin kommer i form av socker, från växtens fotosyntes. Växten betalar dyrt för att få tillgång till aminosyrorna, men det lönar sig om det är ont om kväve i marken. Finns det däremot mycket kväve i marken så gynnas de växter som snabbt tar upp kvävet och kan växa fort, som nässlan.

När vi människor producerar konstgödsel av luftkväve så går det också åt mycket energi, cirka en liter olja för att producera ett kilo kvävegödsel. Bättre då att låta bakterierna sköta jobbet. Konsten att få fatt i fosfor Efter kväve är fosfor det ämne som det oftast blir brist på i naturliga ekosystem. Det beror på att det förekommer i liten mängd i jordskorpan, och kan bindas hårt i marken så att det blir otillgängligt för växterna.

Detta sker både i kalkrika jordar, då fosforn binder till kalcium, och i sura jordar, då fosfor binder till järn och aluminium.

Så väljer du rätt gödsel och näring till växter

Vid neutrala eller svagt sura pH, som vi oftast har i trädgården, brukar fosfor­brist inte vara ett problem. Guckosko trivs på kalkrika marker, inte för att den behöver kalk, utan för att den har utvecklat egenskaper som gör att den kan växa trots att marken är kalkrik. Därmed kan den konkurrera med växter som inte har samma egenskap. Kalkgynnade växter behöver inte mer kalk än andra växter Växter som lever i kalkrika jordar utsöndrar syror från rötterna, eller lever i symbios med svampar, som kan lösgöra fosforn från kalken, så att den blir tillgänglig för växterna.

Det innebär att de kan klara sig på platser där andra, så kallade kalkskyende växter, skulle få fosfor­brist. De slipper då att konkurrera med dessa, ofta snabbväxande arter. Men precis som för kvävet så har båda växttyperna samma fosforbehov, men de har utvecklat olika sätt att få fatt på den. I trädgården kan vi styra vilka växter vi vill ha på olika platser. Vill vi odla kalkgynnade växter i vanlig trädgårdsjord så går det bra, men vi måste plocka bort konkurrerande ogräs, som växer bra vid neutralt pH-värde.

Kalkar vi upp jorden, får ogräset svårare att klara sig.

Hönsgödsel TCPEL Oktober 6, Under årens lopp har det skett en ökad användning av organiska gödningsmedel inom olika segment av jordbruksindustrin.

Npk gödsel Index Välj rätt typ av gödselmedel för dina växter Att välja rätt typ av gödselmedel är avgörande för att främja tillväxten och hälsan hos dina växter.

Vilket gödselmedel är bäst för växttillväxt4 Gödselmedel är ämnen som tillsätts jord eller växtvävnader för att tillföra viktiga element, såsom kväve, fosfor och kalium, som växter behöver för att växa och frodas.

Guide till trädgårdsgödsel - välj rätt gödsel för dina växter Gödsling med hjälp av ett flytande gödselmedel ger växten snabbare tillgång på näring jämfört med om man använder ett fast gödsel som man blandar ned i jorden.

Konkurrensen mellan växterna till exempel ogräs—gröda påverkas alltså av hur vi gödslar, men näringsbehovet hos växterna är lika. Se upp med kalkning Nyare forskning har visat att de flesta grönsaker trivs bäst i lite surare jord med ett pH runt 5,5 —6,5 och om vi använder organiska gödselmedel finns det sällan fog för att kalka. Kalken kan försvåra upptaget av vissa näringsämnen som fosfor och magnesium.

Fosfor binder till kalcium och blir svårlösligt, medan växterna har svårt att skilja mellan magnesium och kalcium.